Jag har skrivit det förr, i vår familj är det jag som har mest båtvana och mest båtkunskap, navigatören däremot har egentligen ingen mer båtvana än den han skaffat sig under vår tid tillsammans. Ändå slår det aldrig fel. Vi träffar en ny människa, vi börjar prata båt, människan (i 99% av fallen en man) vänder sig mot navigatören och börjar prata båtar och vänder oftast ryggen lite demonstrativt mot mig. Navigatören kan inte bidra till mycket vettigt i samtalet (p.g.a. bristande kunskaper), jag försöker bidra till samtalet eftersom jag till 99% sannolikhet faktiskt har något att bidra med, detta förbises och samtalet dör ut.
Varför? Varför är det så att båtar är en "oss män emellan grej"?
Varför skall vi tjejer som råkar vara bil och båtintresserade finna oss i att bli behandlade som ovetande bara för att vi råkar vara födda i "fel" kön?
Och varför finns det ens ett "rätt" och ett "fel" kön??????